tildisgoeschina

Vaknade jag av konstiga ljud utanför mitt fönster på 12 våningen.... Jag drar bort gardinen och utanför på andra sidan rutan finner jag en flinande kines öga mot öga, döm om min förvåning, ja ja gjorde nästan på mig. Det faller sig liksom inte naturligt att det ska vara någon utanför fönstret cirka 100 meter upp i luften!  Men tänk ändå så mycket spännande & konstigt de lär få se där på andra sidan rutorna! Men nog är det tur ändå att jag inte blev fönsterputsare....






Nu har Hannas mamma varit här i lite mer än en vecka och ska åka hem imorgon, oj vad fort tiden går!
Just idag fungerar inte internet hemma och jag har satt mig på ett café där dom har internet. Det är så jobbigt när man måste beställa något fast man egentligen inte vill ha något, bara för att få använda intenet. Så nu sitter jag här redan mätt eftersom jag nyss ätit hemma med världens största fruktsallad som jag bara kommer smaka på. Fy tusan vilka I-landsproblem, för utanför på gatan finns det människor som inte ätit på flera dagar.

Ni vet hur vissa personer och bilder alltid kommer att finnas kvar. Bilden av en liten pojke på högst 8 år som ligger inpackad i plastpåsar för att inte frysa om natten när han sover på trottoaren. Sånt gör att jag tappar matlusten! Hjärtslitande...

Vill uppdatera er lite i min utveckling mot en mer kinesisk stil. Ibland blir jag rädd för mig själv!

* Jag har upptäckt att jag pratar oerhört mycket högre nu än innan jag kom hit
* Jag kastar saker på bordet eller golvet som jag inte gillar när jag äter
* Jag måste tänka för att kunna äta med kniv och gaffel
* Jag bryr mig inte om vad som ligger på tallriken. Antingen är det ätbart eller icke ätbart
* Jag tränger mig in i bussar och i köer
* Jag reflekterar inte längre över att kocken i köket står och röker och petar näsan när han lagar maten ja ska äta
* Jag bryr mig inte om jag ser två stycken stå och plocka löss på varandra


Ja gott folk, det börjar bli dags att åka tillbaka till civilisationen, innan jag når "the point of no return"

Hannas mamma tycker att vi har tappat all känsla för vad som är äckligt, och det är helt sant! Jag bryr mig inte om någonting längre! Stackaren har haft problem med att kunna äta här...

Igår var jag hemma hos två norska jäntor och firade att de klarat av sina tentor. Där var det folk från alla världens hörn. Korea, Vietnam, Sri Lanka, Israel, Sverige & Norge. Visst är det fantastiska hur alla kan ha kul tillsammans fast vi alla är från helt olika världar med helt olika språk! :-)






 Jag och två killar från Korea





  Jag & en kille från Vietnam






Om ni bara visste hur mycket jag saknar er allihop!

Längtar tills jag får krama om er! :-)